2007-09-18

Sjuuuuuuuuuuuuuuk!

Hatar att vara sjuk. Konstigt sjuk också. Spyr ur den ena och andra hållet... typ! Hatar det. Förlorar timmar på jobbet och förlorar min lediga dag. Det är synd om mig. Och om det inte hade varit för min favoritserie RESCUE ME, ja, då hade jag nog gömt mig under täcket och försvunnit i tomma intet ända till den förbannade hemska borgarbrackor till regeringen vi har just nu är borta från makten. Typ... nu måste jag gå på toa och göra saker man förväntas göra när man är sjuk...

2007-09-15

Växjö...

Grilla... Henke style!

Ingen kan steka en korv som Henke...

En äkta bloggare in action eller en porrsurfande latmask?

No comment...

Vad bvore Växjö utan dessa två grabbar?

Ibland är det skönt att bara vara sig själv...

2007-09-11

Peking ångest...

Jag måste byta jobb...
Har ingen tid eller ork kvar efter jobbet. Ingen tid att skriva, andas, leva... och så vidare.
Måste byta jobb...

2007-09-10

Hästsvans...

Det finns två typer av människor jag inte litar på: Äldre män som spelar dragspel. Och män med pengar och ett bra yrke och som råkar ha hästsvans.
Jag har inget emot långt hår på män. Under en kort period av mitt liv så var jag en av de. Sedan vakande jag och insåg att jag såg ut som en överviktig miniversion av Ozzy och rakade bort allt hår! På huvudet alltså.
Så varje gång jag ser någon som finansministern Andres Borg... ja, då blir jag misstänksam. Vet inte varför egentligen. Men det är något fel med hans hår. Han ser ut som sydeuropeisk porrstjärna vid namn Marco. Jag kan verkligen inte lita på vad han säger. Ja... jag litar inte på vad någon politiker säger alls. Men han... en finansminister med långt hår? Jag lovar er... snart kommer vi alla att vakna och höra på nyheterna att finansministern har förlorat alla våra pengar i nätpoker. Hästsvans... watch out!

Peking tillbaka...

Efter en rätt så harmlös resa, så befinner jag mig tillbaka i kära, kära, kära Norrköping. Faktiskt saknat denna märkliga plats, med sina originalare och dess attityd. Resan till Växjö var precis som jag ville ha den. En helvetes massa film (11 filmer sedda på bara 4 dagar), god mat och för mycket godis, läsk och chips. Får börja banta. Usch... jag skäms. Men det var värt det!
Fast det bästa med denna resa, bortsett att få träffa herrarna H och B, är att min skrivlust är tillbaka. Jag vill nästan göra en George Costanza och skrika "I'M BACK BABY!" på en allmän plats. Så glad är jag att denna obehagliga torkan är över.
Yes... så ligger det till just nu.

2007-09-09

Film, film, film och kycklingvingar.

Mina dagar i Växjö börjar närma sig mot ett slut. En stor del av dagen har gått åt att göra... inget. Vilket är orsaken till min resa hit. Jag borde skämmas, egentligen. Har ätit mer skräp de senaste tre dagarna än jag har gjort de senaste tre månader. Men... det är väl poängen, eller hur? Idag har min gode vän Thorsjö lagat sina "pantenterade" KILL BILL- vingar. De döptes till KILL BILL vingar av mig för några år sedan, då man vill inte att de ska ta slut! Jag är ju då en av de som tycker att KILL BILL är ett mästerverk.
Nåväl... tillbaks till vingarna. Lika utsökta som alltid. Snart är det dags för THE YAKUZA. En äkta "hard feelings" film, med en av de sista äkta Hollywood hårdingar: Robert Mitchum. En superb film. Japanska gangstrar, häftig action och en himla massa heder. Who could ask for more on a dark and cloudy sunday night?

2007-09-08

Dagens match... och en snubbe på taket!

Sverige vs. Danmark. En spännande match. Men inga mål. Oh well! Sånt är livet , antar jag. Man kan inte få allt.
Men... dagens höjdpunkt var MANNEN PÅ TAKET. Har sett den ett par gånger innan. Men jag glömmer alltid hur bra den är. Gösta Ekman, Derek Jacobi, Walter Matthau och Peter Haber... bra skådisar allihopa. Men de är inte Martin Beck. Det finns bara en och det är, och kommer alltid att vara, Carl Gustaf Lindstedt. Så är det! Och om ni har något emot det... bite me!

2007-09-07

One more thing...

... och medan grabbarna stönar på ett märkligt homoerotiskt sätt, så kommer jag fram till att min biografi ska heta: MARCELO OBÓN OLIVARES: DEMENSHORAN.
Varför vet jag inte, men det låter kontroversiellt. Och kontroversiellt säljer böcker.
Jag är ju inte dement. Fast jag har ju riktig dålig minne. Och jag är ingen hora. Inte än i alla fall. Man vet ju aldrig vad som händer imorgon.

Rättelse!

Okej... jag ångrar mig. Om ni inte visste det innan, så är jag ingen riktig mohikan. Speciellt inte den siste mohikanen. Så efter några sekunders tänkande, så har jag kommit fram till att min biografi ska heta: MARCELO OBÒN OLIVARES: EN MAN UTAN GRÄNSER!
Eller: MARCELO OBÒN OLIVARES: EN VAMPYRS BEKÄNNELSER.
Fast... jag är ju ingen riktig vampyr... i alla fall inte sedan en bisarr och gröndimmig kväll i Amsterdam. Inte för att jag gjorde något halsbitande där... nej, nej, nej! Det hela var faktiskt en missförstånd, en kulturkrock. Och tjejen var faktiskt över 18... så jag fattar inte vad problemet var egentligen... ähm, ja... nu överdriver jag igen!

Och lite till...

Har bestämt mig att min biografi (om någon är dum nog att skriva en sådan om mig), ska heta:
MARCELO: DEN RIKTIGE SISTE MOHIKANEN!
Jag vet inte varför... men det låter lite häftigt... eller är det tjeckisk öl som pratar nu?

Vaddå då?

Med en kropp halvfylld med extrem god tjeckisk öl... och två goda vänner, vars sinnestillstånd har totalt ändrats (tack vare en skapelse kallad Nintendo Wii)... befinner jag mig i någon sorts lugn stämmning. Det var länge, länge, läääääääänge sedan jag var så avslappnad.
Och det är nog första gången på månader jag inte vaknar med jobbet hängandes runt mina tankar... som en mörk moln under midsommar.
Nu låter jag kanske ovanligt pessimistiskt... jag gillar mitt jobb. Men det har varit ganska mycket de senaste veckorna. Och Big Daddy Marcelo behöver slappna av.
Och öl, Nintendo Wii och en grym middag fick mig i rätt spår igen. Har börjat skriva filmmanus igen, efter flera månaders skrivkramp. Känner mig bra... trots två vänliga "idioter" i bakgrunden som skriker och fiser och skrattar åt Nintendo Wii... ja, nu ljuger jag lite.
Vi är faktiskt tre "idioter" som skriker och fiser och skrattar åt Nintendo Wii. Snart är vi tre... måste skriva färdigt det här först!

2007-09-05

24 timmar senare...

Borta, borta, borta... min "semester" har börjat. Och jag sitter framför en dator, som inte är min, i en lägenhet, som inte är min, och tittar på vilka nya "vänner" jag fått i FACEBOOK. Denna skapelse är beroendeframkallande.
Vet fortfarande inte vad det är bra för... men jag kan inte vara utan det. Vet heller inte hur det funkar och var jag ska trycka och varför folk skickar "pokes" till mig! Men... det gör väl inget. Grattis "pokes" är inget att klaga på... speciellt med tanke på att jag brukar betala stora delar av min lön för att få... "pokes"! Jag skämtar så klart... jag vet inte vad "pokes" är och det var så länge sedan jag fick något som liknade en "poke" att jag inte längre kan minnas vad en "poke" är för nåt! Låter det vettigt?

2007-09-04

Peking förvirrad...

Ja... jag är sjuk. För bara några minuter sedan så försökte jag ringa en vän med min fjärrkontroll, medan jag försökte få bort den odräglige Dr. Phil från min tv med min mobil. Jag tryckte på knappar här och där och jag blev alltmer desperat... tills jag insåg sanningen.
Åh Gud... jag behöver sova. Och dricka whiskey. Eller rom.

Facewhat?!

Vad fan är FACEBOOK? Och varför får jag mail då och då från människor jag känner som säger att de vill att jag ska "CONFIRM THEM AS THEIR FRIEND!" Vad är det man gör här egentligen? Ska man chatta med varandra? Eller leka kurragömma eller något liknande?
Fan.
.. jag har nog med problem med att hålla denna blogg levande... vad är Facebook? Och hur hittade dessa människor mig? Inte för att det är något fel med det... det är alltid lika trevligt att höra ifrån någon man inte har hört från på länge.
Det är en av de stora, stora felen på mig... jag är jääääääättedålig på att höra av mig. Självklart så finns det andra gigantiska problem med mig... men de tar vi inte upp nu. Om jag ska göra det, så behöver jag alkohol, en madrass, fem tjeckiska oskulder, en get, tre höns och en exorcist (en riktig sådan, inte Max Von Sydow... fast det skulle vara trevligt att träffa honom... undrar om han är med i FACEBOOK?) Nåväl... jag överdriver som vanligt och drar ifrån ämnet. Men jag är fortfarande förvirrad... är jag med i FACEBOOK utan att jag vet om det? Läste för några dagar eller veckor sedan att Kungen, Fredde Reinfeldt och foxy sessan Madde var med i FACEBOOK... fast det var inte de själva som hade skrivit in sig, utan några andra. Tänk om det är någon som låtsas vara mig runt omkring internet? Fan... är det jag som skriver detta? Vem är jag och vem är FACEBOOK- Marcelo? Shit... detta känns som en LSD flashback... wow! Märkligt... helt plötsligt ser jag framför mig Vietnam... Da Nang, 1969... jag leker Charlie Sheen i djungeln då en hel kompani med "Charlies" attackerar mig...
Åh Gud... jag vet inte vad jag håller på med längre... vaknade med feber idag. Förkyld och stressar mig för att få bort den innan jag börjar min resa imorgon.
Nåväl... jag skrev nog in mig i FACEBOOK i fyllan... om ni vet vad det är för något... snälla, kontakta mig. Behöver all hjälp jag kan få!

The good shit...

"Let it die" av Feist. Skaffa denna skiva. Lyssna. Repetera det sista ett par gånger.
Mycket, mycket bra skiva. Kanske en av de bästa jag lyssnat på i år...